Gravid i vecka 10 (9+1) 23,2% av graviditeten har passerat (65 av 280 dagar)
Från och med nu kallas embryot för foster(!) och hur mysigt är inte det? Det känns helt plötsligt lite bättre och lite verkligare. Nu är det ändå en bebis där inne i magen. Lillen är nu cirka 25mm från huvud till stjärt – och för mig som inte kan något om cm, mm osv så säger inte det mig så mycket. Just nu så går lillen igenom en hel del utveckling på mega snabb fart. Utveckling på nervcellerna pågår i full rulle, samt att lillens vrister och handleder har bildats klart så man redan nu kan se små små fingrar och tår.
Lillen bor i så kallad hinnsäck under graviditeten och i skrivandes stund så ligger det ungefär 100ml fostervatten. Och fostervattnet behövs för att lillen ska kunna träna på sig en massa innan han/hon är redo för världen och det hjälper även till så våran skrutt inte fryser.
På mammans del så står det inte speciellt mycket nytt faktiskt. Ungefär samma lika som förra veckan.
Så då kan vi passa på att prata om hur jag mår, vad jag tänker på och andra funderingar.
Nu är det cirka två veckor kvar tills vi har nått första milstolpen – v.12 – då missfall’s risken minskar.
Jag är fortfarande inte speciellt orolig över missfall då jag inte vill lägga så stor vikt på det. Händer det så händer det, shit happens. Men självklart vill vi inte att det ska hända. Graviditeten än så länge har inte alls varit enkel för psyket. Vi har gått igenom mycket jobbiga saker på senaste tiden och gjort att graviditeten har hamnat på paus samt att vi diskuterade abort där ett tag faktiskt. Vi var inte helt hundra på om det var rätt läge just nu och om jag skulle klara av detta en gång till utan att gå in i väggen och hamna i djup depression. Efter mycket tänkande fram och tillbaka så kände vi att vi så gärna vill detta och har pratat om det nästa varje dag i månader, så varför förlora det? Känner jag att jag är på väg neråt så kommer jag att vara ärlig med Mattias om det, så kanske han kan hjälpa mig och stötta mig till att komma upp igen.
Inskrivningssamtalet hos en barnmorska har fortfarande inte skett. Ny tid är bokat och det blev som jag ville – vi väntar till jag är i v.12!
Det är mest för att jag inte har tid alls just nu att gå på möte och att jag redan vet vad som sägs och görs. Det kan faktiskt vänta.
Nässprays beroendet sitter fortfarande i hehe! Dock försöker jag minska med användandet. Jag tar endast morgon och kväll nu så får jag kvävas på dagarna. Stort steg och jobbigt steg faktiskt. Ni som varit beroende av nässpray – ni vet!
Att sluta snusa när vi plussade var ärligt inte enkelt alls. Jag snusade kanske fram till v.9. JAPP! Ni läste rätt. Slutade kanske helt och hållet förra veckan. Nu snackar vi inte en hel dosa på en dag utan jag kunde ta max 3 snusar på en dag. Det är svårt.
& är jag den enda som magen har börjat putat ut på redan ?! Vad i helvete (känner jag faktiskt) (!!) Är inte redo för en mage ännu. Nej nej.
